Dagens HISS!




Så otroligt...vackert. Enkelt men vackert.



Since you been gone (8)

Men hej på eeer! Det var ett bra tag sen, kan man säga. Men det har hänt en hel saker här hemma, saker som gjorde att jag inte ville/kunde/orkade blogga. Men ja, nu är det nya tag, tror jag. *Suck* (Jag är så enormt trött på allting! Vill bara ha sommarlov nu.)


Ja... Idag har jag i alla fall hoppat med Valle! 50 cm tog vi oss över, det är en väldigt liten höjd till skillnad från de 120 han hoppade innan. Men detta passar oss. :D

Jag har inte så mycket mer att säga... Måste nog gå ut och ta lite luft, för jag har ont i huvudet!




Bilden är inte från idag x)


Så svag i sig själv.

Jag har så länge funderat på hur Valle var när han kom hit för snart två år sedan. Uppfostrad...? Osäker. Han bara gjorde allt, utan motstånd. Det kan verka bra, det kan verka uppfostrat. Men han var trött, sliten. Därför började jag inte direkt hårdträna hoppning från första veckan, eller så.

Jag vet inte vad som har hänt, jag har inte gjort något speciellt. Men Valle har blivit så mycket säkrare i sig själv under de här två åren. Men det kanske är för att jag inte har gjort något speciellt? Är det för att jag inte har tragglat dressyrprogram och hoppbanor hit och dit, för att det helt enkelt inte passar Valle?
Nej, jag ska inte ta på mig äran, för det är ju inte min förtjänst direkt. Men när Tino kom hit så var han... nedbruten. Är det fel att säga så? Men det är fakitiskt sant. Jag är så glad att han vågar ta egna initiativ, idag till exempel när han skulle gå in i stallet för natten, så öppnade jag grinden och lät honom gå ut själv och in i stallet.

Innan har jag varit rädd för att han kommer sticka, springa iväg och så vidare... Men vad gör det om Valle går iväg fem steg? Vad gör det egentligen, om han stannar till, vänder sig om och kollar ut åt andra hållet? Jag vill inte korrigera honom för mycket. Självklart ska det inte bli farligt, men jag ser inget farligt i att han får utforska världen utanför hagen. 

Min fina vän Valle, snart har det gått två år. Och kalla mig kaxig eller vad som helst, men jag är stolt över att min häst har blivit en glad häst. En häst som vågar säga nej utan att bestraffas.


"Ett djur som ständigt korrigeras mister till slut initiativförmågan". Ett riktigt klokt citat. *nickar*




Jag och Valle för en väldans massa tid sen!!



Tillbaka till hovvårdskursen





Jag tänkte nu berätta om nåt som var riktigt kul som hände i somras. Hovvårdskursen, en av de mest roliga och lärorika helgerna i mitt liv. Jag har inte berättat så mycket för allmänheten, hur det var där, men det var så otroligt intressant!


Från att knappt ha vetat hur en frisk stråle ska se ut, till att ha lärt mig grundverka och lära mig en massa saker om hästens sjukdomar! Det var så lätt att lära sig, Ove som var kursledare är en riktigt duktig och rolig berättare, och det gjorde att det inte blev långtråkigt att sitta i en buss från kl. 9-17 (tror jag att det var...)

Jag tog nyss fram skrivblocket från den helgen. Blocket som legat undangömt i en låda sen kursen, med alla papper i och allt. Blåste av allt damm, och jag läste igenom allt. Det var så mycket att skriva ned, så mycket att lära sig! 

Det hände saker hela tiden. Vi verkade döhovar, fikade, lärde oss saker, diskuterade massor, gick halvt vilse i Biltema (hur sjutton man nu lyckas med det...) och kom till sist tillbaka till husvagnen för att få några timmars sömn för att nästa dag återkomma till den stora, blåa bussen där mitt riktiga intresse för barfotahovar började.

Bara sju dagar innan var jag helt för skor, det enda jag visste om hovar var att det fanns en stråle och skorna skulle bytas var sjätte vecka ungefär. När jag kom tillbaka snurrade ny kunskap i mitt huvud, nya ord som laminitis, elastiska putan och flappskor... 

När jag träffade Ove på mässan på horse show blev jag så glad! På nåt sätt blev jag glad av att höra Ove prata, höra honom förespråka för allt det goda här i hästlivet. Någon som är riktigt kunnig, övertygande, och vet vad han pratar om. För han är riktigt kunnig. Han övertygade många personer där han satt i sin SMHN-monter. 

Så om ni någon gång får chansen att träffa Ove Lind eller till och med gå på kurs för honom, gör det!



En rymling på vägen

Tjohej!
Jag tänkte berätta om en sak som hände innan idag ;) Efter skolan åkte jag direkt till simhallen, sen när jag kom hem så såg jag att Wilma stod i en annan hage längre bort, jag tänkte att pappa hade flyttat henne eller nåt... Men det såg ut som om hon var på vägen mellan Valles och en annan hage! Så jag bad mamma att släppa av mig vid vägen och jag sprang och kollade.

Wilma stod i en hage där grindarna var öppna, och jag tänkte att hon har rymt.. Så jag ropade på henne och tänkte fånga henne, men hon kom i full galopp mot mig varav jag "gjorde mig stor" så att hon skulle stanna, men hon struntade totalt i mig och brallade iväg i världens bockserie.. MOT skogen!
"Skogen. Med tusentals stigar och vägar... med en massa maskiner som kör nu. PANIK!" Vad det enda jag kunde tänka. Valle var stressad, travade fram och tillbaka medan Wilma gjorde samma sak fast utanför hagen då. Jag sprang de nästan 400 meterna mot stallet och hämtade ett grimskaft och en spann havre att locka henne med (tja - det är en sista utväg i alla fall!) samtidigt som jag försökte ringa efter någon som kunde hjälpa mig. Det var kallt, jag hade ju kommit direkt efter badet och hade blött hår... Brrrr.

Mamma hade gått in och hörde inte att jag ropade, pappa svarade inte i telefon men till sist lyckades jag få tag på min farfar och svamlade fram att vår häst hade sprungit till skogs. 

Jag lyckades få tag på Wilma, sen ledde jag henne till stallet där hon hade mat iordning - staketet var inte helt och klockan var ändå runt halv 7 på kvällen. Sen gick vi och kollade hela hagen, vi hittade inte nåt ställe där hon kunde ha rymt! Men sen var det ett par trådar som var sönder, och vi misstänkte att hon hade hoppat över/krypt under och sedan stuckit från hagen. Busfrö!

Tur att hon inte sprang längre. <3



Wilmewilmewilmaaaaaaa!


I'm back, I'm here again

Jag har varit hos min pappa över påsken. Det har inte hänt något speciellt och jag har inte "orkat" blogga. Nu känns det som om det är mer problem runt mig än innan (jippie...) men men. Huvudet värker och jag är så trööött efter tre timmars tågresa! Suck.

Nu lägger jag upp några ovisade bilder!









Ready or not

Jahaaapp, hej hej. Jag har inte bloggat aktivt på ett tag, men det är för att det inte har hänt något hästigt. Jag har haft så fullt upp med mopedkortet så jag har inte hunnit med Valle alls nästan :( Eller inte träna med honom eller liknande, menar jag.

Igår fick jag moppekooooort!! Fattar ni vad underbart :'D ... fast nu är det skitväder så jag kan inte göra nåt. :( Det är typ halvt snöstorm. Trevligt? Nej! :(


Bara för att jag saknar Sonja så mycket.. :( Och för att det inte gick att ladda upp nån annan bild o.o




SOMMAR <3



Saknar sommaren! Seriööööööööööööst..... nu kommer jag behöva blogga på en annan blogg också (läxa -.-) Aja!
Sitter just nu på SO:n och har inga roliga nyheter att berätta.



Fint vääääder och uteritt!

Hej! Nu sitter jag och Cajsa och nördar framför datorerna.. inte bra :( Sen ska vi förmodligen ut i skogen och kolla en sak med hästar som finns där! Alltså inte i skogen-skogen... utan, ja. x) Det blir förhoppningsvis en ganska lång ridtur! Wiiiie :))





So close - no matter how far

Fortfarande inget hästigt att skriva om! Eller jo, igår var jag hos Valle i typ två timmar, och det blev LÖSLONGERING! Jag blev förvånad, men jag kunde longera honom :'D Det har aldrig gått innan! yäääy.

Nu väntar typ 4 timmars plugg på mig... Hejdå ;)


Snart har jag haft honom i två år. TÄNK vad han har förändrats!!



Nu har det gått så lång tid...

Sen jag uppdaterade :( Förlåt förlååååt! Men jag har knappt hunnit vara med Valle - jag har varit på moppekurs hela helgen och varit sjuk innan dess, så det fanns inte mycket att skriva om. Jag har även bloggtorka - inte kul! 

Men det kommer ett vettigare inlägg sen - förhoppningsvis.. ;)




Att släppa kontrollen

... Det gjorde jag igår. Igår var en underbart vacker dag, i alla fall mycket av den. Jag var i stallet i sju timmar sammanlagt, det var ett rekord för vintern, tror jag! Jag skulle prova ut min nya sadel som jag har till Valle, men sadelgjorden var för lång... Så jag får köpa en ny på onsdag.
Jag ställde upp Valle utanför stallet och gick in med sadeln igen, och trodde att han skulle antingen gå iväg, följa efter mig eller bara sticka. Men han stod fint kvar medan jag la in sadeln! Haha så duktig :D Sedan vet jag inte vad som flög i mig, jag tänkte ta ut Valle i hagen men vi gick istället ut på en promenad. Valle gick snabbt med mig och verkade inte alls tycka att det var tråkigt som han brukar!
Dock stannade han till efter 500 meter och ville inte gå mer, så då vände vi... Och började springa. Valle travade jämte mig tillbaka till stallet, åh vad vi sprang! Det var så undebart :D Sedan saktade vi ner men började trava igen, och då saktade vi inte ens till när vi susade förbi grinden till hagen, Valle ville springa meeeer! Haha galen häst :'D Sen började Wilma studsa omkring i hagen jämte för att det var en lös hund någonstans som folk letade efter, så då fick vi gå in i hagen. 

Senare gick jag till ett ställe där jag aldrig varit innan, det är ett ställe med väldigt stora stenar, och jag såg att det gick en väg därifrån! Eller inte väg, men en liten traktorstig... Så jag följde den, jag gick alltså själv, och efter en stund tog vägen slut och man kom fram till en jättefin liten äng, en äng jag trodde att jag aldrig hade sett innan! Det hade jag, men från ett annat håll... underbart :D

Sen hängde jag med min pappa på en promenad, jag trodde att vi skulle gå på stigar men vi gick typ rätt igenom skogen genom kullar, träd, grenar osv... Ut på storavägen och tillbaka med ett annat håll :D Jag hittade ett älghorn.. O.o Och så hittade jag en helt magisk plats där det var ett stoooooort stenblock med en massa, massa vitmossa! Sjukt fint :D
Men det var en braaa dag! Så till er som vill vara med om nåt så kul, det blir roligast om man inte planerar nåt sånt!





Inte snö...!

Jag tycker att våren ska komma nu.. På allvar alltså :( Nu  sitter jag i skolan, jag var sjuk måndag, tisdag och onsdag så jag har liiiite att ta igen :( Men jag överlever väl! Eftersom jag inte har varit så mycket med Valle nu denna veckan så har jag inget speciellt att berätta om x)

Jag laddar upp några bilder på vinterhästen Valle :D
















För mitt hopp är en skadskjuten kråka


Nu sitter jag i skolan. Ska snart ha engelska, och sen musik som är en underbar lektion. Där kan man liksom släppa allt vad skola, prov och läxor heter.

Har kommit till en punkt i mitt liv där allt känns så himla tråkigt, bara så att ni vet. Det enda som får mig glad är Valle och resten av djuren (jag kommer aldrig sluta hoppas på att min kära katt kommer tillbaka), mina vänner och en kille, han med ett stort H. 


Dag 4 - Hur började mitt hästintresse

Jag flyttade till gården som jag bor på nu, och det fanns (finns fortfarande) hästar här. Jag pysslade om dem i typ ett år innan jag började på ridskola, mer intressant är det inte x)


Jag har verkligen bloggtorka...



.. Nu börjar nedräkningen!

Eller okej, den har varit sen förra året faktiskt. Haha. MEN... Snaaart är det horse show!! Gud vad kul det ska bli :) Jag åker dit på lördag :)
Illa... Jag ska vakna 04:40. Jag. Kommer. Dö. Får sova i bussen dit x) Och hem...

Man kommer nog träffa en massa roligt folk där :'D



Idag var det riktigt fint väder förresten, på tal om ingenting :D Sånt gillas!




Dag 3 - Min största rädsla

Detta är typ en dag för sent... Aja! :D Min största rädsla? Jag vet inte riktigt... Eftersom det handlar om hästar, så är jag väl mest rädd för att det ska hända Valle något. Uscha... Men så ska jag inte tänka!

Jag vill skriva om nåt, men har idétorka... :(



Blir så trött

Jag blir så himla trött på en del folk som är lite mer "kända" (på bilddagboken exempelvis) och så fort man inte tycker likadant som den personen, säger sin åsikt på ett normalt och moget sätt så får de rage och försöker caps-locka en till döds.

Eller ännu värre, när en person stöttar den kända personen i något jobbigt som hänt, och den kända personen missuppfattar och då kommer en jäkla armé av fangirls till den kända personen och börjar skrika, vara omogna, och försvara den stackars lilla kända personen och kasta skit på PERSONEN SOM BARA FÖRSÖKTE VARA SNÄLL. Skrika och hålla på och svära och... Nä fyfan vad arg jag är nu, huuuua!! Jag blir så jäkla ledsen rent ut sagt, att personer inte bara kan hålla käften och sköta sitt. Jag blir trött på mänskligheten... Åh, nu kommer jag tänka på detta hela dagen. Grattis du, nu har du förstört min dag. :'(



Tanken på Valle gör mig lite gladare iaf.


Dag 2 - Min första häst

Min första häst fick jag när jag var 7, eller hon var inte min på riktigt, utan pappas. Men han hade lovat mig att jag skulle få nästa föl som skulle födas, och det blev ett sto som jag döpte till Jessica. Eftersom hon är travhäst, så åkte hon till Finland efter några år, och där är hon fortfarande. Jag orkar inte riktigt berätta om henne, mer än att hon är den mest speciella och finaste hästen jag mött. Usch, så jag saknar henne. :(



Dag 1 - Presentera dig och din häst

Jag heter Julia, är femton år (jag fyller 16 i december) och är en tjej som gillar djur, musik, foto, att teckna, spela piano och så vidare. ... Jag vet inte vad jag ska skriva mer, så jag skriver om min häst istället xD

Han heter Valentino, men kallas för Valle. Jag köpte honom i slutet av april 2010, jag har alltså snart haft honom i två år. Tiden går fort! Han är en tioårig valack av rasen KWPN, alltså importerad från Holland. Innan jag köpte honom tävlade han ganska mycket.
Nu tävlar vi ingenting, utan rider mest hemma och har roligt. :)





Tidigare inlägg